Bli medlem idag!
Anmäl dig till sista Im a runnerloppet 5km

Kan man springa ute när det är halt?

I onsdags var det vila på träningsschemat och idag var det dags för intervaller. Jag skulle springa 60 sekunder och vila 30 sekunder. Antalet intervaller och den fart jag skulle ha styrdes av hur tekniken kändes. Sedan intervallerna i måndags har jag haft en grym träningsvärk i baksida och insida lår. Igår var det som värst men jag hade även känningar imorse så funderade på att flytta fram intervallerna en dag för att inte riskera något. Men under dagen blev jag successivt bättre och körde passet som tänkt. Det var en riktig vinterdag i Uppsala. När jag sprang intervallerna var det 12 minusgrader ute. Sådär riktigt friskt och krispig luft. Jag kan verkligen gilla att springa i det här vädret, det är kanske inte är min topp 3 men det ligger däruppe någonstans. Det är något med luften och den tysta och lugna omgivningen som skapas av all snö, och när det knarrar sådär härligt i varje steg.

Jag sprang i mina Vivobarefoot skor (evo pure) och tekniken flöt på. Jag brukar oftast springa helt barfota i dessa men ett par strumpor kändes som ett bra val idag. Dessa skor kanske inte är de första skorna som rekommenderas när man ska springa och det är halt ute, men jag tycker att det fungerar alldeles utmärkt. De enda gångerna jag tar det lugnt i dem är när jag springer utför branta backar eller i snäva kurvor. Men det är ganska lätt att undvika sådana faror. Jag älskar känslan i steget som blir i de skorna och det ger riktigt bra feedback på hur jag sätter i foten i marken. Det går snabbt att justera steget om jag skulle tappa fokus. I tekniken strävade jag framförallt på att hålla en hög stegfrekvens och en så kort kontakttid i marken som möjligt. Började jag tappa i frekvens blev det genast halare underlag. Genom att hålla en högre frekvens är det lättare att landa med foten under kroppen och då minskar risken för att man halkar/får dåligt fäste. Om du tycker att det är obehaligt att springa när det är halt ute borde du testa att öka stegfrekvensen till 180 steg/min och även korta ned steget lite grann så ska du se att det ger en stor skillnad.

och du, strunt i bilderna när det är -12. Det tar halva passet innan fingrarna blir varma igen!!

Teknikintervaller inomhus

Idag var det dags för årets andra pass. På måndagseftermiddagar har jag träning med min coach, Cai, och likaså dagen till ära. Vi har under hösten framförallt fokuserat på 200m intervaller inne på IFU Arena. Känns fortfarande overkligt att det är cykelavstånd till en inomhusarena. Lyxigt. Alla mina pass har sedan jag började ta upp min löpning igen för 2.5 år sedan haft fokus på löpteknik. Farten har därmed fått anpassa sig efter vad jag klarar tekniskt. Det har varit en spännande resa och nu börjar det äntligen kännas som att kroppen förstår och kan översätta det vi velat göra under hela den här perioden. Det är en sak att veta vad man strävar efter i teorin, men sen att göra det i praktiken, det är inte alltid lika lätt. Då är det extra viktigt att ha en coach som pratar samma språk, det finns inget som ger så mycket för känslan i löpsteget som dessa pass med Cai.

Jag har en lång bit kvar innan jag når dit jag vill men att bara vara på rätt väg (och att kroppen håller sig hel!) det är en drivkraft i sig. Jag hade aldrig kunnat ta mig tillbaka och kunna springa så mycket som jag gör idag om det inte vore för justeringarna i min löpteknik och att kombinera löpningen med spiral stabilisering. Tidigare var jag skadad fram och tillbaka i stort sätt hela tiden och fick ta pauser i träningen. Att bara kunna springa är en stor vinst i sig!

Imorgonförmiddag väntar ett distanspass, ser ut att bli en solig löptur…

Spiral stabilisering före, under och efter passet. I bakhuvudet smids planer för årets upplaga av Im a runnerloppet 5km 🙂

img_2530.jpg

Nöjd och glad efter intervaller inne på IFU Arena i Uppsala.

My story

Fram till att jag var 19 år satsade jag på elitnivå inom friidrott, löpning var min grej. Jag ville bli bäst i världen på 800m. Min vardag bestod av 4 saker, träna, äta, plugga och sova. Det fanns inget annat. Varje kväll innan jag somnade såg jag mig själv högst upp på pallen, vinnare på OS (man skulle drömma högt hade jag hört!).  En dröm, en vision, en klar målbild. Jag hade målet i sikte, men tyvärr ville kroppen något annat.
 
Skadorna kom som på löpande band, en efter en. Var det inte knät så var det låren, var det inte låren så var det hälsenan. Det fanns inget slut. Jag började att leta efter svaren, varför får jag ont? Jag skickades från sjukgymnast till kiropraktor till naprapat till läkare och tillbaka till sjukgymnast igen. Frustrationen växte. Ingen lyckades lösa, det som nu hade blivit livets stora gåta. Svaren jag fick var; “Din kropp är överansträngd. Vila från löpningen, så ska du se att det blir bra”. Jag vilade, blev skadefri, återgick till träning och innan jag visste ordet av det så var jag skadad igen. Det var något som inte stämde. Vila löste mina smärtsymtom men löste inte problemet till att smärtan från början uppstod. Min värld hade gått under.
 
Förutom att kroppen tog stryk från alla skadorna så var det mitt huvud som tillslut hade tagit mest stryk. Att inte kunna göra det jag älskade. Att inte kunna göra det som gav mig energi och livsglädje. Det var tufft. Men det som tärde på mig mest var att jag inte visste varför, jag fick inte ihop det. Mot min vilja fick jag lägga skorna på hyllan. Både huvudet och kroppen behövde återhämtning från träningen. Jag bytte fokus. Istället för att bli bäst i världen på att springa ville jag lära mig allt om kroppen. Förstå hur kroppen är uppbyggd och hur vi fungerar. Våren 2010 kom jag in på sjukgymnastprogrammet i Uppsala. På tre år hade jag utbildat mig till sjukgymnast, träningsinstruktör och personlig tränare. Förutom att jag läste vidare till personlig tränare på sidan av sjukgymnastprogrammmet försökte jag även hinna med idrottsmedicinska kurser både på distans och via tilläggskurser. Jag tog mig an allt som jag kom i kontakt med som kunde tänkas hjälpa mig finna svaren på gåtan.
 
Under åren på sjukgymnastprogrammet började jag spela innebandy igen som jag tidigare slutat på när jag valde att satsa på löpningen under gymnasietiden. Jag började även att träna mer regelbundet på gymmet i och med att jag utbildade mig till personlig tränare. Jag hade en tanke om att jag behövde stärka upp kroppen från grunden för att vara redo att kunna springa igen. Våren 2014 började jag få tillbaka glädjen till löpningen. En drivkraft om att ge det en andra chans hade börjat växa i mig. Det kändes inte som att det var mitt beslut att sluta löpträna, jag hade inget val. Jag försökte komma igång på egen hand men gamla skador började successivt leta sig tillbaka. Jag förstod ingenting, jag hade jobbat i över ett år med att stärka upp kroppen på gymmet. Jag tog i kontakt med Cai Bäck som jag träffade vid några tillfällen under gymnasietiden och även på en barnledarutbildning jag gått där han var kursledare. Jag visste att han var duktig och om jag skulle göra den här resan ville jag ha en tränare som kunde sin grej.
 
Hösten 2014 kom jag i kontakt med träningsformen, spiral stabilisering, som visades vara vändningen på allt. Min tränare Cai är god vän till en kiropraktor, Jesper, som också är en av utbildarna i spiral stabilisering här i Sverige. Väldigt snabbt när jag kompletterade min löpträning med spiral stabilisering började det hända saker i min kropp. Jag minns mycket väl första mötet med Jesper. Cai och jag var där i säkert 2 h. Jesper började fråga ut mig om varför jag tränar vissa saker och vad som är syftet. Hur den träningen jag gjorde då skulle göra mig till en bättre löpare. Det var precis det jag behövde. Att verkligen ifrågasätta vad jag faktiskt lade energi på. Jag tränade de muskler jag tänkte att jag behövde vara stark i när jag sprang, men när vi grottade oss ned i hur faktiskt ett löpsteg ser ut och vilka muskler vi önskar använda så var för bokstavligen ute och cyklade.
 
Spiral stabilisering är den första träningsform som lyckats besvara alla mina frågor med en logisk förklaringsmodell om varför mina skador uppstod. Istället för att se till detaljen (i detta fall mitt smärtsamma knä) ser spiral stabilisering till helheten, hela min kropp som en enhet. Genom några tester av hur mina spirala och vertikala muskelkedjor arbetade kunde vi finna svaren i varför mitt knä överbelastades. Mitt knä var inte svagt, vilket är lätt att tro när det gör ont. Det var dock mitt knä som fick ta emot onödigt mycket krafter på grund av min nedsatta rörlighet och stabilitet. Genom att börja träna spiral stabilisering fick jag god återhämtning av mitt knä som överbelastats och kroppen fick en chans till läkning. Förutom att spiral stabilisering effektiviserade återhämtningen stärkte jag samtidigt upp och stabiliserade kroppen för att inte riskera att återfå skadan igen.
 
Jag är nu utbildad terapeut i spiral stabilisering och har träffat grundaren Dr.Smisek från Tjeckien, vid två tillfällen. Spiral stabilisering är benämningen på muskelkedjor som arbetar när vi går och springer. Ett naturligt sätt att stabilisera sig på för att kunna stå emot stötar som uppstår vid gång och löpning. I och med dagens stillastående och stillasittande livsstil har dessa muskler förlorat sin förmåga att aktiveras hos många av oss. Vi kan inte stötdämpa oss på samma sätt och risken att de motsatta muskelkedjorna som jobbar när vi står och sitter, vertikal stabilisering, överbelastas och blir därmed grunden till att en eller flera skador uppstår.
 

Jag vill hjälpa människor att kunna springa, att kunna utvecklas i sin löpning eller bara att få må bra och vara skadefri. Det var det som blev startskottet till att “Im a runner” startade. Min drivkraft är att kunna hjälpa så många som möjligt att inte behöva hamna där jag en gång gjorde, att tvingas sluta göra något man älskar. Genom att balansera sin vardag med promenader, löpning eller spiral stabilisering kommer kroppen att få en fantastisk möjlighet till återhämtning och läkning.
 
Ingen ska behöva tvingas sluta sitt yrke, sin idrott idrott eller sin fritidssysselsättning på grund av en smärta eller skada. Ingen ska hindras från att uppfylla sin dröm eller hållas borta från det som ger energi och livsglädje på grund av en smärta eller skada. Vare sig det är att ta ett OS guld i en fotboll, kunna springa 5km, kunna leka med barnbarnen eller att kunna hålla på med sitt drömyrke så länge man vill. Det spelar ingen roll.
 

Skärmavbild 2016-02-08 kl. 08.10.02
Min dröm lever vidare, jag hoppas att din också gör det! #imarunner

Värme, energi och glädje

Det må vara den mörkaste tiden på året. Den tiden där den råa luften tränger sig in hela vägen till märgen och där tröttheten lägger sig som ett skynke över kroppen. Man vill helst slänga sig i soffan och linda in sig i en varm filt. Den känslan när kroppen verkar behöva mer vila än någonsin men trots att jag “vilar” känner jag mig inte återhämtad.

Igårkväll var en sådan kväll. Jag var och hälsade på hos min syster en snabbis mellan jobben och kände mig trött och seg i kroppen. Huvudet tyckte hade varit skönt att stanna i värmen och bara tittat på en film. Det var dessutom mörkt ute och inte så motiverande att gå ut igen.

Sen kommer jag upp på slottet, kl är strax före 19.00 och jag möts av motiverade och glada deltagare. Energin börjar direkt fyllas på. Vi tränar spiral stabilisering och det tar inte lång tid innan kroppen börjar bli varm. Vi springer sedan till Carolinaparken för att träna löpteknik och därefter intervaller. Att det är mörkt ute? Det var bortglömt för länge sen! Det är en speciell känsla som sprids genom gruppen under passet. Det är så inspirerande att träna människor. Endorfiner kickar igång hej vilt och glädjen sprids! Något alla borde uppleva varje dag. Då skulle då inte spela någon roll om det är november, mars eller juni. För vilken månad det är kommer aldrig kunna kontrollera våra endorfiner, de kommer av sig själv ändå, vare sig det är mörkt eller ljust ute!

Inte ens strumpor i skorna behövs.

Efter 15min löpning är kroppen varm och överdragskläderna åker av. Den friska luften känns helt plötsligt skön för att svalka kroppen mellan intervallerna.

Löparteamet som deltog i gårdagens pass med start från slottet.

Wendt clothing

På Hälsodagen som Ekeby Hälsocenter arrangerade fick vi även finbesök av Rikard Wendt som nyligen lanserat sin EGNA klädkollektion, Wendt Clothing. Rikard är gymchef på USIF i Rosendal i Uppsala där jag jobbade under mina 4 första år som personlig tränare och löpcoach, så inspirerande att se vad han åstadkommit. Han visar verkligen på att man kan nå sina drömmar bara man vill och vågar satsa!

Jag har på mig en svart “running jacket” från den nya kollektionen. En jacka som jag både kan på en löptur men också till vardags på jobbet. Ska bli spännande att följa din resa Rikard!



Ekeby Hälsodag 

I lördags firade Ekeby Hälsocenter 5år och hade en Hälsodag öppet för alla! Det är fantastiskt att snart ha fått jobbat med det här teamet i 3 år.  Under hälsodagen bjöds kunderna på allt ifrån konditionstest, massage, föreläsningar, träningspass och olika tävlingar.

Det är otroligt inspirerande att arbeta på en plats där hela byggnaden andas nytänk och har ett ständigt fokus på utveckling. Det är fokus på att effektivisera vården för att kunna hjälpa fler men framför allt för att hela tiden förbättra kvalitén i varje vårdbesök. Nu när jag är igång vill jag också passa på att skryta över min chef, Mats, som är den drivande motorn. Han skulle såklart säga att varenda person i hälsoteamet har en lika viktig roll, men utan hans driv och förmåga att få alla att jobba tillsammans skulle aldrig Ekeby Hälsocenter kunna ge den vård vi ger idag.


Här ser ni Simon, ST läkare, Mats, verksamhetschef och Stina, marknadsansvarig. 

Här ser ni Sheima som är hälsocentrets Dietist! 15167533_1205407902831868_7141002723657001524_o

Rusning in när Ekeby Hälsocenter öppnar upp för hälsodagen.

15129683_1205409512831707_6523851234056228233_o

Jag höll i den snabbaste föreläsning jag någonsin gjort. Jag hade 30min och startade 10min sent…perfekt start! En kort, intensiv men superkul föreläsning!

15123461_1205409472831711_2233444974652049912_o15111042_1205409486165043_6071282561777353294_o

Medlemskap Im a runner

Under sommarledigheten i juli höll jag mig hemma i Uppsala med lite mindre utflykter. En härlig tid för en massa återhämtning, reflektion och träning. Efter semestern rusade dagarna igång. En massa planering för Im a runner’s framtid. Det går snabbt när man har kul, men hur snabbt kan det egentligen gå? Jag kan inte förstå att det redan är oktober i helgen. Vad hände med augusti och september månad?

Mycket tid har ägnats åt hur kunskapen om spiral stabilisering kan nå ut till fler. Om de positiva effekter vi kan få i vår löpning, men också hälsomässigt, genom att träna spiral stabilisering regelbundet och kombinera det med löpträning. Att kunskapen sprids är inte tillräckligt nog utan det behöver också finnas möjlighet att träna detta regelbundet. Detta har vi tagit fasta på och i höst har du möjlighet att bli medlem i Im a runner och kan därmed ta del av alla våra gruppträningspass.

Känner du inte till Spiral Stabilisering sedan tidigare kan du läsa mer om Spiral Stabilisering i ett av mina tidigare inlägg, Vad är Spiral Stabilisering? 

Vi kommer att kicka igång hösten den 2:a oktober där du både teoretiskt och praktiskt får lära dig grunderna i Spiral Stabilisering samt vilka fördelar de har för vår löpning. Gillar du upplägget kan du därefter hoppa på höstens Kick-startgrupp på onsdagar 20.00-21.00 i den nya inomhushallen, IFU Arena. Detta pass har ett rullande 5 veckorsschema där du varje ny vecka går igenom en ny teknisk detalj. Läs mer om detta här: http://imarunner.se/grupptraning/

KICK-OFF Inspirationskväll för höstens löpgrupper
När: 2 oktober
Tid:
16.00-16.55 teori
17.00-17.45 praktik
Var: IFU Arena
Pris: Gratis

Anmäl dig till Kick-offen, maila: info@imarunner.se.

img_9604.jpgEtt härligt gäng löpare laddade för träning!

Att springa på nya platser

Vi hade 2st personaldagar med Ekeby HC i fredags och lördags. Vi höll till i Krusenberg, en liten bit utanför Uppsala. Så otroligt vackert ställe. Kan inte förstå att jag inte varit i dessa områden när jag är uppväxt i Uppsala.

På vägen hem på lördagen stannade jag till vid naturreservatet Morga Hage som en av mina kunder tipsat mig om. Jag har inte riktigt tagit mig iväg men nu när jag var i området kändes det som ett måste. Jag varierar mig sällan på mina löpturer. Jag tycker att det är skönt att springa på platser jag sprungit på tidigare och vet vad jag har framför mig.  Men samtidigt lite synd att inte passa på att upptäcka nya platser när man ändå är ute och springer flera gånger i veckan.

Det blev så mycket mer spännande att inte veta. Jag parkerade på en plats där det fanns en karta för att få ett hum om området. Sedan begav jag mig bara iväg. På vissa ställen var det bra stigar och andra ställen var det svårare att ta sig förbi och helt plötsligt kunde det dyka upp ett träd som låg tvärs över stigen. Det händer sällan på mina rundor i stan. Härligt med variationen och att jag inte visste vad som väntade. Ett par gånger kom jag på stigar som sedan helt plötsligt försvann och då var det bara att byta riktning. Det var otroligt vackert när man kom upp på bergen och kunde se ut över vattnet. Idag blev jag även tipsad om Fornborg som fanns i närheten som jag inte lyckades ta mig till. Nästa gång ska jag leta mig dit för att få ännu mer utsikt över vattnet.

Jag var på Stadsskogens dag som var här om veckan och fick flera broschyrer på naturreservat i Uppsala. Under hösten kommer jag att jobba varannan söndag och den söndagen som jag inte arbetar tänkte jag utmana mig själv att springa på en nya runda varje gång. Nästa område är Lunsen som jag hört är ett fantastisk för långa löprundor! Vilken är din favoritrunda i Uppsala?

img_0118.jpg img_0119.jpg  img_0120.jpg

Fysiogänget sitter vi vattnet och pratar strategier för att utveckla verksamheten…

img_0121.jpg

Därefter blev det ett dopp i det blå.

img_0122.jpg img_0123.jpg Otroligt vackra och charmiga rum vi fick sova i.

img_0110.jpg

img_0111.jpg img_0112.jpg img_0113.jpg img_0116.jpg img_0114.jpg  img_0115.jpg

Kulturmarathon i Uppsala

I februari så stod jag i en monter på träning- och hälsomässan på UKK för att berätta om Im a runner och våra olika tjänster. Mohamad Hassan hade även dragit igång en utmaning om att börja dagen med 20km löpning. Såklart skulle Im a runner med på detta.

Under denna löptur hann vi utbyta mycket spännande tankar och däribland hans dröm om att starta ett kulturmarathon i Uppsala. Otroligt inspirerande och häftigt att Mohamad lyckats slå det i kraft redan ett halvår senare.

Igår genomfördes nämligen loppet för första gången och flera löparsugna deltagare samlades på eftermiddagen för att ladda upp tillsammans inför de 42 km.  Det gick även att springa loppet som en stafett om man inte ville springa hela sträckan själv.

Jag fick äran att leda uppvärmningen för att det skulle vara varma och förberedda inför start.

Otroligt roligt att Uppsala nu har ett eget marathon. Att få uppleva flera av stadens vackra och kulturella sevärdheter på detta sätt känns riktigt kul. Jag vet även att Mohamad har planer på att få mer kulturella upplevelser längs med banan i framtiden. Det ska bli fantastiskt kul att följa utveckligen av loppet.

Bra intiativ och otroligt bra jobb av alla inblandade.

Instruerar uppvärmningen för deltagarna i loppet.

Killarna laddar inför starten av den första upplagan av Im a runnerloppet.

Mikael från Rosendals Fastigheter lyckades precis få tag på nummerlapparna minuterna före start. Rosendals Fastigheter var med och sprang stafetten.

Löparna laddar det sista inför starten.

Invigning IFU Arena

IFU (Idrott För Unga) arena är en arena utöver det vanliga. Det är svårt att förklara känslan men den känns otroligt mäktig. Du måste åka dit och se vad du tycker.

Igår var det invigning av arenan. Fantastiskt jobb av alla inblandade som tillslut lyckats få arenan på plats i Uppsala. Det var dock en sak som jag tänkte mycket på efteråt. Det var en fråga som kom till ordförande i Innebandy under invigningscermonin, “Kommer vi att se dig på planen”? Han tittade ned på sin käpp och höll fram den och sa, “det här är resultatet av flera års fotboll i min ungdom”. Han syftade på att han hade svårt att gå och att han därmed inte skulle synas på de nya planerna.

Men är det så det ska behöva vara? Tränar jag hårt i min ungdom, kommer jag då behöva hjälpmedel för att ta mig fram när jag blir äldre? Tyvärr ser verkligheten ut så för många. Vi tränar hårt och många blundar för sina skador. Många investerar mycket pengar i rehab (stötvåg, akupunktur, ultraljud, laser mm) men blir aldrig riktigt bra då fokus ofta är på symtomlindring och allt för sällan på att finna orsaken till problematiken. Så snabb återgång som möjligt, helst bara tejpa det bra, för att här och nu är viktigast. Hur jag mår om 10-20 år är inte viktigt. Inte förrän när den dagen är här, men då kan det vara svårt att bli helt bra. Förslitningsskador såsom artros och diskbråck kommer längre och längre ned i åldrarna. Det ska inte behöva vara så. Investera därför tid i att göra rätt från början, se till att bygga upp kroppen från grunden i och ta ev skador på allvar. Smärta är ett tecken på att något inte står rätt till. Ta reda på varför! Ett litet sidospår. Men jag ville poängtera att elitsatsning i unga dagar inte behöver käpp i äldre dagar. Jag vill kunna springa med mina barnbarn när jag är 90!


Att det nu finns en inomhusarena i friidrott här i Uppsala känns nästan för bra för att vara sant. Jag kan inte minnas under hur många år detta har varit på tal. Det känns så otroligt lyxigt. Jag kan inte vänta på att få ta mina första steg på banorna. Det är ändå något speciellt med att springa inomhus.

Tänk om jag kan vara fit for fight i vinter och köra ett debutlopp på dessa banor. Det vore något!

Det som gör det extra roligt är att jag kommer att flytta min verksamhet, Im a runner, till arenan. Idag flyttade vi kvällens löpträning från slottet till arenan för att torsdagsgruppen skulle få chans att kolla in anläggningen. I arenani höst kommer jag framförallt att göra löpanalyser, hålla Spiral Stabiliseringspass samt arrangera events med föreläsningar. Löpträningarna i grupp kommer att fortsätta med utgångspunkt från slottet. Mer info om detta kommer inom kort.

img_9606.jpg

img_9605.jpg img_9604.jpg